Lite funderingar om uppbindning

Läste ett intressant blogginlägg:

http://www.amokk.no/2013/09/gjesteblogg-fanny-gott/

Handlar om hundar som går upp i stress över vissa triggers och i detta fall Squid som inte klarar av att titta på när andra hundar kör agility.

Tyckte det var lite intressanta tankar och om jag översätter lite till Hoppers skällande i uppbindning har jag ju främst kört på linjen att han inte ska få öva sig i det alltför mycket, samt att jag fokuserat på att sänka hans aktivitetsnivå i situationen med att kasta godis över honom som han får nosa upp. Ibland har dock godiset inte hjälpt å han struntar i godiset å gafflar på. Men jag har hela tiden känt att Nej jag belönar inte hans skällande även om det kan se ut så och han verkar heller inte ha tagit det så.

Ett av de vanligast tipsen jag har fått är att släcka ut det genom att låta han stå å gaffla och bara gå tillbaka när han är tyst - något jag verkligen känt inte har fått några framsteg och jag har istället valt linjen att undvika sätta honom i sådana situationer alltför mycket. Dels har jag känt att det kommer bli lättare att hantera för honom med ökad mognad och dels så fixar han utan problem att ligga lös utan att gå upp i stress (problemet är väl att han inte ligger still men det går sakta framåt och han går iallafall inte upp i stress).

Ett annat tips är ju att säga till honom och visst har jag rytit tyst åt honom någon gång och han tystnar men hur bestående det har varit är ju en annan femma och att konstant ryta tyst åt min hund är inget jag är särskilt sugen på och med andra ord inget sätt jag egentligen kommer träna det på. 

Så med tanke på nyligen lästa inlägg och vad som fungerar bäst för oss så är strategin fortfarande lös på filt och att undvika uppbindingssituationer som jag inte kan kontrollera och det ska jag bli nogare med nu ett tag - jag är rätt så övertygad om att det kommer komma en dag då jag glömt att detta varit ett problem :)

Men torts ovan problematik som faktiskt inte påverkar så mycket i dagsläget kan jag berätta att vi hade ett kanonpass på GMBK idag - första gången vi var där och solen sken! Och hundar och mattar sken! Han och jag är inne i en riktig rolig period just nu och jag tycker själv att vi har en del fina grunder och att vi tar lite steg framåt för varje pass.

 

Flamenco har däremot fått en slapparhelg med lite go massage av Linda på Göteborgs Hundsim och fått käka märgben :) Förra helgen fick även Hopper en genomgång och hon hittade inget anmärkningsvärt. Han är lite tunn men hellre det än tvärtom menar hon. Han är fint musklad om än lite för lite över ryggen. Vi ska avvakta några månader och se om han musklar på sig över ryggen med åldern annars får vi ta och fokusera på det. Jag trivdes bra med Linda så vi kommer med största sannolikhet att fortsätta där - känns bra att hitta någon som kan ha koll på saker och ting man själv inte är så bra på och med en trasig hund tänker jag göra allt i världen för att ge Hopper de mesta och bästa förutsätningarna för att kroppen ska hålla. Och nu är han ju snart ett år och det börjar bli dags för både röntgen och mentaltest - spännande!